Who am I?

Den ständiga frågan om vem man själv är brukar vara lagom rolig att gå igenom runt 2AM (oh, såg ni den, AM - PM, yeah?). Som ni alla redan vet är jag en ung, hipp, fresh, snygg, ödmjuk, mysig, chic, ljuvlig sjukt jordnära man in the pride of my life. En riktigt modern superhjälte med superb koll.

Är det verkligen sant? Mje.

Bakom alla Filippa K-koftor, Whyred-jeans och Y3-accessoarer så är jag egentligen raka motsatsen. Det syns så väl ibland, speciellt när jag ska tala inför en grupp. Egentligen är jag inte den en av alla 90% medelsvenssons som hellre kapar ett ben än att tala inför grupp. Men när det är presentation inför en klass på Engelska om ett ämne jag egentligen inte har någon som helst koll om så, well, jag känner mig rätt naken.

Inga nya kläder, chica uttryck eller arroganta miner hjälper då. Då är det jag mot dom, öga mot öga. Mina ögon är inte så jävla modiga, faktiskt.

Men i vanliga fall, när jag inte står och har presentation om ny teknologi (fråga mig inte varför jag har det från första början) så är jag hipp, cool, chic, cool, modern och allmänt ball - tycker jag minsann. Då känner jag att jag har råd med en arrogant blick eller en defensiv gentemot folk i största allmänhet.

Tror jag.